Tikli tebna ɣef snat n tnilatin. Ɣef yidis amezwaru wid iṛuḥen : Paris deg umezruy n tmurt-nwen, imtawayen i yettwazemlen dagi, tikta i d-yeffɣen syagi, d wid-nwen i yebeddlen tamurt-nsen seg yiwet n texxamt deg Paris. Ɣef yidis nniḍen wid i d-yusan : wid i yeqqimen, i yuɣalen d ipariziyen, i d-yusan s yiwet n tqecwalt, ṛuḥen ǧǧan lateṛ deg temdint. Tferrnem tamettit, syin tanila ; i kra deg-sent, ayen yellan meṛṛa yezmer ad yeddu deg yiwet n tikli kan i yedduklen. Tikli d tuslig, 115 euros i yal amdan, ssuma tamatut s tebzarin meṛṛa, s tefransist neɣ s teglizit, seg sin yisragen d uzgen ar tlata n yisragen. Ssuma taneggarut a wen-d-tettusentem s tira uqbel yal lexlaṣ.
Ibriṭaniyen : yiwen weqcic n ɛecra n yiseggasen, agellid n Legliz, i ɣef srusen taɛeṣṣabt n ugellid n Fransa deg Notre-Dame ass n 16 duǧembeṛ 1431, Marie Stuart i yettrebban deg wexxam n ugellid n Fransa, i yezwǧen d udofan deg Notre-Dame deg 1558, Oscar Wilde i yemmuten rue des Beaux-Arts deg 1900. Ialmaniyen : Marx, i yezdeɣ rue Vaneau, i yemlalen d Engels deg Paris ass n 28 ɣuct 1844, ur t-yeǧǧi ara maḍi seg imir, Wagner i ɣef ṣeffren deg 1861 asmi Tannhäuser-ines yemlal d Opéra n Paris, Heine d xemsa u ɛecrin n yiseggasen-is deg Paris alamma yemmut deg 1856. Iṭaliyen : snat n tgellidin i d-yusan si Florence i yeḥkemen ɣef Fransa, Lulli, aflurunti i yuɣalen d aqerru n uẓawan n ugellid, d baba-s n tmezgunt s uẓawan, Modigliani deg Carrefour Vavin. Ispanyuliyen : Picasso deg Bateau-Lavoir, Guernica i yettwasunɣen rue des Grands-Augustins deg 1937, La Nueve i yekcemen d tamezwarut ɣer Paris i yuɣalen d ilelli. Iskandinaviyen : Strindberg d Inferno-ines n Paris, Munch deg Salon des Indépendants deg 1896 d deg 1897, yiwet n tgeldit taswidit i d-yeffɣen seg yiwen umarical n Napoléon. Iṛusiyen : Ballets russes n 1909, ccwal n Sacre du Printemps deg 1913, rue Daru n Yiṛusiyen imellalen.
Imarikaniyen : La Fayette i yettwameḍlen deg Picpus seddaw wakal i d-yewwi si Bunker Hill, d Lost Generation n rue de l'Odéon. Ibṛiziliyen : tawuri taẓurant tafransist i yeddan ɣer Rio deg 1816, Villa-Lobos d sebɛa n yiseggasen i yesɛedda deg Paris seg 1923, Niemeyer, i wumi unuɣ-is n 1965 d-yefka axxam ameqqran n ukabar akumunist, place du Colonel-Fabien, i yettwazedɣen seg 1971. Iarjantiniyen : Buenos Aires i yettwasunɣen s tefransist, kraḍ u tlatin n yiseggasen n Cortázar deg Paris, seg 1951 alamma yemmut deg 1984, d uẓekka-ines deg wesmeḍel n Montparnasse, anda mazal imeɣriyen ttaǧǧan unuɣen n turart n marelle, Piazzolla i terra Nadia Boulanger ɣer yiẓuran-is. Imiksikiyen : tamsalt tamiksikit n Napoléon III, Diego Rivera ger wid yekran deg La Ruche, Frida Kahlo i yettwaskanen deg Paris deg 1939.
Ijapuniyen : Foujita, udem ajapuni n École de Paris, sakin Kenzo Takada, Issey Miyake, Hanae Mori, tamesnulfut tamezwarut taasyanit i yettwaqeblen deg haute couture n Paris deg 1977, d Yohji Yamamoto. Icinwaten : inelmaden-ixeddamen n yiseggasen 1920, yiwet n telwiḥt deg rue Godefroy, aḥric aasyani n tmnaḍt tis 13. Ikuriyen : yiwen wexxam n Kurya deg Champ-de-Mars deg Teskant tamaḍlant n 1900, tikkelt taneggarut i deg d-tban tmurt yeddukklen deg yiwet n teskant tagraɣlant, sakin Lee Ufan, i d-yusan ɣer Biennale n Paris deg 1971, i yxeddmen seg imir gar Japun d Paris. Ihendiyen : tunuɣin n Tagore i yettwaskanen deg Paris deg mayyu 1930, s tikti n tarjantinit Victoria Ocampo, passage Brady, tiddi n Ganesh i yzegren agafa n Paris deg taggara n unebdu. Ivyeṭnamiyen, Ikambujiyen d Ilawsiyen : yiwet n texxamt war aseḥmu deg impasse Compoint, seg 1921 ar 1923, sakin tamnaḍt tis 13 seld 1975. Imaɣribiyen : Bourguiba d anelmad n usaḍuf deg Paris seg 1924 ar 1927, l'Étoile Nord-Africaine i yettwarsen deg Paris deg 1926, la Goutte d'Or. Iɛeṛben n Golfe : Institut du monde arabe, i yettwarsen deg 1980 sɣur Fransa d tmenṭac n yiwanaken iɛraben, d wexxam-is n 1987 ɣef rrif n Seine. Ma yella tamettit-nwen ur telli ara deg wumuɣ, ssutret-tt.
Imḍiqen n ubeddi i d-iteddun d imedyaten kan, ttwaddmen-d seg waṭas n tikliwin. Akken ara tili tmettit d tnila n umezruy ara tferrnem, tuffɣa n sin yisragen d uzgen ar tlata n yisragen tettawi kuẓ neɣ semmus deg-sen, deg yiwet n tama n Paris, abrid yettwaɣtas yid-wen uqbel tikli. Tuffɣa d tuɣalin ttilint deg yiwen wemḍiq, amkan anda tzedɣem deg Paris, anda ara wen-d-fken ivila sakin a ten-id-rrem : tawinest tettawi seg tnac ar tmenṭac n yikilumitren akken ara tili tama. Ulac tarzeft ɣer daxel n wacemma, ulac tanekcumt, ulac ayen ara teččem neɣ ara teswem i yellan deg ssuma.