Ameẓlu yeḥbes 2 n yimalasen, imi ugten yisuturen

Tikliwin i yesɛan aseḥqeq d lexlaṣ ad ddunt, ma d tiyaḍ ad awen-nerr idrimen.

Kraḍ isragen ɣef uvilu n trisiti akken ad twalim ayen yesɛan azal deg Paris, s semmus.

Tour Eiffel, Invalides, Concorde, Louvre d Notre-Dame deg yiwet n tikli kan n wazal n kraḍ isragen, qrib war asawen, tuɣalin ɣer wemkan n beddu tekcem. Semmus n yemdanen d afellay zzin i umwanes-nwen, avilu s tallalt n trisiti yettunefk-awen, d tedyant deg yal aḥbas.

Paris Essentiel d tikli n tikkelt tamezwarut, tin i xeddmen uqbel akk tiyaḍ. Deg kraḍ isragen d wazal n ṛbeɛṭac n yikilumitren, tuɣalin ɣer wemkan n beddu tekcem, ad tɛeddim ɣef tour Eiffel, Invalides, azayez n Concorde, Louvre d usarag n Notre-Dame, s usteɛfu n ṣṣeḥ deg tebḥirt n Tuileries. Tallalt n trisiti tessifsus abrid, ad awen-d-yeqqim nnefs i usmeḥses i tedyanin. Tellam d semmus d afellay zzin i umwanes-nwen : nesell i wayeḍ mi ara yehdeṛ, yal yiwen isteqsay ayen yebɣa, leɛqel yettwaseggem ɣef ugraw mačči d agraw ara yeddun ɣef leɛqel.

Abrid ur yeffir ara : d win i yettṛaǧu yal yiwen, d ayagi i t-yerran iteddu akken ilaq. Amgired yella deg wamek i t-nxeddem. Avilu s tallalt n trisiti Tern yettwaseggem ɣef teɣzi-nwen, akask, kra n tesdatin n uɛraḍ uqbel ad nṛuḥ, d umwanes yessnen tamdint, imdanen-is d wayen yeffren deffir-s. Imḍiqen imeqqranen ttwaḥkun-d seg uzniq, seg usarag neɣ seg tqenṭert, anda tmuɣli teldi, anda agraw yeqqim akken ma yella. Ur nkeccem ara ɣer yiwen n umḍiq ameqqran : anekcum s lexlaṣ, tirzeft ɣer daxel d wayen ara teswem neɣ ara teččem, ur kecmen ara deg ssuma.

Beddu yettili seg wemkan anda tzedɣem deg Paris, asensu neɣ tanezduɣt ; asrag d wemkan n temlilit n tidet ad awen-ten-nsentem s tira. Ḥsebet azal n kraḍ isragen, iḥbas kecmen, ɣef ubrid qrib meṛṛa d aḥerfi i yettɛeddin deg yizenqan yeldin i tkeṛṛusin. Aḥkiy yettfakka zdat Notre-Dame, syin ad nuɣal akken ma nella ɣer wemkan-nwen n beddu, anda ara d-terrem avilu d ukask. Ssuma tamatut, s tewsiwin meṛṛa : 75 euros i umdan deg tikli yebḍan, 95 euros deg tikli tuslig, daɣen i umdan ; ssuma taneggarut ad awen-d-nsentem s tira uqbel yal lexlaṣ. Ma ɛeddan semmus n yemttekkiyen, nezmer ad nsuddes agraw wis sin deg wakud-nni, ɣef leḥsab n wayen ideg nezmer ; ma yezmer ad yili d ssuma-s ad awen-d-nsentem s tira. Abrid n tidet yettwaseggem deg wass-nni ɣef leḥsab n tegnewt, n waṭas n medden d n tazzla n tkeṛṛusin.

Deg ubrid

Kraḍ isragen ɣef uvilu n trisiti akken ad twalim ayen yesɛan azal deg Paris, s semmus.

Trocadéro d Champ-de-Mars

Nebda s yiwet si talɣiwin i d-yettwaɛqalen ugar deg umaḍal, tebna i Tmesbanit tagraɣlant n 1889 deg sin iseggasen, sin wayyuren d semmus n wussan. Amtawa yenna-d ad tettwahudd ass n 31 dujembeṛ 1909, d tussna i tt-isellken : amkan n tiliɣri war izikeṛ i yesbedd ukabṭan Ferrié ɣer yiḍarren-is seg 1903 yessawaḍ iznan n tredsa ɣer yigimen n yikilumitren. Ass n 1 yennayer 1910, Tamdint tefka-d turagt n useqdec i tikkelt-nniḍen deg umkan ad thudd tour-nni. Nettḥekku fell-as seg uzniq d seg usarag ; asali ɣer tour-nni ur yekcim ara deg ssuma.

Hôtel des Invalides

Louis XIV i t-id-yessersen s uḍahir n 24 fuṛaṛ 1670 i yiɛeskriyen-is ijerḥen, i yettḍelliben ar assen deg yizenqan, lebni yebda deg useggas i d-yeḍfren. Ddaw n tqubbeṭ i yettwadehnen s ddheb i tikkelt-nniḍen deg 1989, azal n tnac n yikiluten n ddheb s yiferrawen, Napoléon yeṭṭes seg 2 yebrir 1861 deg sḍis n yisenduqen i yekcemen wa deg wa, deg daxel n usenduq n uẓru azuggaɣ n quartzite ; lǧetta-s tuɣal-d si Sainte-Hélène ass n 15 dujembeṛ 1840, yerǧa ɛacrin n yiseggasen deg yiwet n teglizt tamecṭuḥt n tama alamma yewjed uẓekka-s. Aḥkiy yettili-d seg usarag : anekcum ɣer tqubbeṭ d uẓekka ur yekcim ara deg ssuma.

Taqenṭert Alexandre III

Aqiṣer Nicolas II i yessersen aẓru amezwaru ass n 7 tubeṛ 1896, ɣer tama n uselway Félix Faure, taqenṭert tewwi isem n baba-s, Alexandre III, argaz n tdukli tafṛansist-tarusit. Teldi-d ass n 14 yebrir 1900, ass mi teldi Tmesbanit tagraɣlant, tzegger asif s yiwet n tqwest kan n meyya d sebɛa n lmitrat, war ula d yiwet n tgejdit deg Seine, akken ur tetteṭṭef ara la asikel n yiɣerraben la tamuɣli ɣer Invalides. Seg ufella n tqenṭert, tour Eiffel tettban-d ɣer wadda n wasif, ɣer umalu.

Azayez n Concorde

Tettusemma azayez n tegrawla, gilutin texdem dinna s tikkal gar 1792 d 1794 : Louis XVI yettwanɣa dinna ass n 21 yennayer 1793, tamacint teqqim syin ɣef uzayez seg 11 mayyu 1793 alamma d 9 yunyu 1794, tuɣal-d daɣen ass n 28 yulyu 1794 i Robespierre. Abilisk n Louxor, ugar n kraḍ igimen n yiseggasen, d amḍiq ameqqran aqdim akk deg Paris : yettwabedd ass n 25 tubeṛ 1836 zdat Louis-Philippe d lɣaci meqqren, yettwafren s ṣṣeḥ acku ur yesserfay ula d yiwen, ama d wid n ugellid ama d wid n tegrawla. Aseggem n uzayez yebda, ad yeqqim alamma d 2029 : ɣef leḥsab n wamek ara yeddu uxeddim, aḥbas yezmer ad yettwabeddel neɣ ad yili s uḍar.

Tabḥirt n Tuileries, asteɛfu

Asteɛfu yettili di tlemmast n tikli, deg tebḥirt i d-yesuneɣ i tikkelt-nniḍen André Le Nôtre deg yiseggasen n 1660, netta i d-ilulen deg 1613 deg twacult i yellan tqeddec yakan ɣef tferkiwin-agi seg snat n tsutwin, yuɣal d aqerru-nsent deg 1637. Zdat-wen, amkan-agi ameqqran yeldin yella d aɣrab : lqeṣr n Tuileries, i yeṛɣan deg mayyu 1871 i yettwahudden deg 1883, yella yesseɣlaq tamuɣli gar Louvre d Concorde. Asteɛfu yettili ɣef leḥsab n yisragen n tulya n tebḥirt ; ikiyuṣken d lqahwat i yellan dinna ur cudden ara ɣer Wander, ldin ɣef leḥsab n wakuden-nsen, ulac ayen ara teswem neɣ ara teččem i yekcem deg ssuma.

Louvre, Cour Carrée d tehramit

D lbeṛj deg lqern wis 12, d lqeṣr n yigelliden, syin d asalay : Asalay alemmas n tẓuriwin yeldi-d ass n 10 ɣuct 1793, seggas ass s wass mbeɛd aɣelluy n tgelda, ur yeldi ara n ṣṣeḥ i lɣaci alamma d wamber n useggas-nni. Ass n 21 ɣuct 1911, d arim, d ass n usekkeṛ, yiwen n uxeddam aqdim n ubelluṛ deg usalay yekkes-d Joconde seg uɣrab, yekkes akatar d ubelluṛ, yessekcem talwiḥt n usafsaf ddaw n tqendurt-is n uxeddim, yeffeɣ s talwit ; tafelwit ur d-ttwaf ara alamma d dujembeṛ 1913, d tukerḍa-agi i tt-yerran tettwassen deg umaḍal meṛṛa. Neqqim deg wefrag : anekcum ɣer usalay ur yekcim ara deg ssuma.

Pont Neuf, asarag n Notre-Dame d tuɣalin

Pont Neuf, d aḍeṣṣa n umezruy, d taqenṭert taqdimt akk n Paris i mazal tbedd : tebda ɣef ufus n Henri III deg 1578, teḥbes s yimenɣan n ddin, tekfa deg 1607, d tamezwarut i yebnan war ixxamen fell-as, s tirrifin i yimsebriden akken ad qqimen mebɛid i wallud d yiɛewdiwen. Aḥkiy yettfakka zdat Notre-Dame, ɣer tama n yitri n umḍiq zzuṛu n yiberdan n Fransa, seg wanida i ttwaḥesben yimecwaṛen n yiberdan ɣer Paris. Imukan i d-yezzin i tkatidralt llan deg uxeddim n lebni alamma d 2028 : anekcum ɣer yitri s timmad-is ur yettwaḍmin ara, aḥbas aneggaru yezmer ad yettwasenkez s kra n tmerwin n lmitrat. Syin ad nuɣal akken ma nella ɣer wemkan-nwen n beddu, anda ara d-terrem avilu.

Deg tilawt
Akud
Azal n 3 isragen, iḥbas d usteɛfu kecmen, i wazal n 14 n yikilumitren, tuɣalin ɣer wemkan n beddu tekcem
Aswir
Afessas, abrid qrib meṛṛa d aḥerfi, maca ilaq ad tessnem ad tessewwḍem avilu, ad tetḥeqqem deg yiman-nwen deg tazzla n tkeṛṛusin n Paris : abrid yettɛeddi deg yizenqan yeldin i tkeṛṛusin. Tikli teldi i yimeqqranen d yilemẓiyen izemren ad sewwḍen avilu weḥd-sen, imeẓyanen qqimen ddaw n usefrek n umeqqran yellan yid-sen ; akask yettunefk, ilzem i wid ur nesɛi ara 12 n yiseggasen (article R. 431-1-3 du Code de la route)
Beddu
Amkan anda tzedɣem deg Paris, asensu neɣ tanezduɣt, asrag d wemkan n temlilit n tidet ad awen-ten-nsentem s tira ; aḥkiy yettfakka zdat Notre-Dame, agraw yettuɣal akken ma yella ɣer wemkan n beddu, anda ara d-yettwarr uvilu
Agraw
5 n yemttekkiyen d afellay i yal amwanes ; ma ɛeddan 5, nezmer ad nsuddes agraw wis sin deg wakud-nni, ɣef leḥsab n wayen ideg nezmer ; ma yezmer ad yili d ssuma-s ad awen-d-nsentem s tira
Tutlayin
Tafṛansist neɣ taglizit, ad tt-id-tinim deg usuter-nwen

Aṭṭaf n umkan d asuter, mačči d aṭṭaf n umkan yeṭṭfen : ad awen-d-nsentem s tira ma yezmer ad yili, azemz, amkan n temlilit d ssuma taneggarut uqbel yal lexlaṣ. Ssumat timatutin i umdan, s tewsiwin meṛṛa, s useqdec n uvilu s tallalt n trisiti d ukask. Ulac anekcum s lexlaṣ ulac tirzeft ɣer daxel i yekcem : iḥkiyen ttunefken-d seg uzniq, seg usarag neɣ seg tqenṭert.

Isteqsiyen i d-yettuɣalen ɣef tikli-agi

Ilaq ad tessnem ad tessewwḍem avilu akken ilaq ?

Ilaq ad tessnem ad tessewwḍem avilu, ad tetḥeqqem deg yiman-nwen deg tazzla n tkeṛṛusin n Paris : abrid yettɛeddi deg yizenqan yeldin i tkeṛṛusin, anda ara temlilem tikeṛṛusin, ibisen, imututen d yimsebriden. Tallalt n trisiti tettawi leɛtab, ula deg yisawnen idrusen n webrid, maca ur tettili ara deg umkan n tmusni-nwen ɣef uvilu. Kra n tesdatin n uɛraḍ ttwaheggan deg beddu, amwanes yessemsaway leɛqel ɣef ugraw, abrid yettak azal, akken yezmer, i yiberdan n yivila d yizenqan ithednen. Mačči d tikli i ulmad n uvilu.

Nkeccem ɣer yimḍiqen imeqqranen ?

Ala. Iḥkiyen ttunefken-d seg uzniq, seg usarag neɣ seg tqenṭert, anda tmuɣli teldi, anda agraw yeqqim akken ma yella. Ulac anekcum s lexlaṣ ulac tirzeft ɣer daxel i yekcem deg ssuma. Asteɛfu yettili deg tebḥirt n Tuileries, ɣef leḥsab n yisragen n tulya n tebḥirt ; ikiyuṣken d lqahwat i yellan dinna ur cudden ara ɣer Wander, ldin ɣef leḥsab n wakuden-nsen, ulac ayen ara teswem neɣ ara teččem i yekcem.

Amek i yettili uṭṭaf n umkan ?

Ad aɣ-d-taznem asuter s wazemz, s webrid d wemḍan n yemttekkiyen. Mazal mačči d aṭṭaf n umkan yeṭṭfen : ad d-nuɣal ɣur-wen deg 24 ar 48 isragen s wakud, s wemkan n temlilit d ssuma n tidet, sentmen s tira uqbel yal lexlaṣ. Imi tikli tettunefk-d deg wazemz i ɣef nemsefham, ur d-tettak ara azref n tuɣalin ɣer deffir mi yettwaṭṭef umkan (article L. 221-28, 12° du Code de la consommation) ; tiwtilin n ubeddel n wazemz d n usefsex llant deg tewtilin-nneɣ timatutin n uznuzu.

Anda tettfakka tikli, anda ara d-yerr yiwen avilu ?

Aḥkiy yettfakka zdat Notre-Dame, syin agraw yettuɣal akken ma yella ɣer wemkan-nwen n beddu, anda ara d-terrem avilu d ukask. Tuɣalin-agi tekcem deg kraḍ isragen d ṛbeɛṭac n yikilumitren i d-nenna. Tarrayin n tidet, ula d amkan n temlilit d usrag n taggara i yettwaḥesben, ad awen-d-nsentem s tira uqbel yal lexlaṣ.

D acu ara yeḍrun ma yewwet ugeffur ?

Ageffur amecṭuḥ ur aɣ-yeḥbis ara, abrid kan i nettbeddil. Ma yella lḥal ur yelhi ara i tikli neɣ ur telli ara deg laman, ad awen-d-nini zik akken nezmer, ad awen-d-nsumer abeddel ɣer wazemz-nniḍen neɣ tiririt n yedrimen, s tewtilin i d-yettwaseglemen deg tewtilin-nneɣ timatutin n uznuzu.

Ssutret amkan

Aṭṭaf n umkan d asuter, mačči d aṭṭaf n umkan yeṭṭfen : ad awen-d-nsentem s tira ma yezmer ad yili, azemz, amkan n temlilit d ssuma taneggarut uqbel yal lexlaṣ. Ssumat timatutin i umdan, s tewsiwin meṛṛa, s useqdec n uvilu s tallalt n trisiti d ukask. Ulac anekcum s lexlaṣ ulac tirzeft ɣer daxel i yekcem : iḥkiyen ttunefken-d seg uzniq, seg usarag neɣ seg tqenṭert.

Ssutret amkan