Ameẓlu yeḥbes 2 n yimalasen, imi ugten yisuturen

Tikliwin i yesɛan aseḥqeq d lexlaṣ ad ddunt, ma d tiyaḍ ad awen-nerr idrimen.

Akk tikliwin-nneɣ n Paris s uvilu n trisiti.

Snat timensayin i iteddun deg useggas s lekmal-is, sḍis s yisental i tirza tis snat, snat n tkliwin n wayla akked tkliwin s tmettit. Akk s umwanes, deg ugraw amecṭuḥ n semmus n yemdanen d afellay, ɣef yivila s tallalt n trisiti.

Isental, i tirza tis snat
Semmus n tegrawliwin deg tmanyin n yiseggasen, seg Bastille ɣer mur des Fédérés 1789, 1792, 1830, 1848, 1871 : cwiṭ ugar n tmanyin n yiseggasen n yibarruyen, n ccṛeɛ d rrṣaṣ, gar place de la Bastille d mur des Fédérés n Père-Lachaise. Azal n kraḍ isragen d uzgen s uvilu s tallalt n trisiti deg ugraw amecṭuḥ, seg-sen azal n tlatin n tesdatin ɣef uḍar deg yiberdan n usmḍel, akked umwanes ara d-yeḥkun ayen ur d-qqaren ara yiblaḍen. Iri azelmaḍ n yimyura, seg l'île Saint-Louis ɣer Saint-Germain-des-Prés Sa n yiḥbasen gar l'île Saint-Louis d yizenqan n Saint-Germain-des-Prés, anda i nnejṛen, uran, swan aṭas n lqahwa, ɛawden lebni i ddunit s ṣṣut ɛlayen. Azal n kraḍ isragen s uvilu s tallalt n trisiti deg ugraw amecṭuḥ, s westeɛfu deg tlemmast n ubrid, ayen ara teččem neɣ ara teswem dinna ur yekcim ara deg ssuma. Paris n yinaẓuren : Montmartre d Pigalle s uvilu n trisiti, deg ugraw amecṭuḥ Kuẓ isragen i wakken ad talim tawrirt n yiḥunna d yikabaren, seg boulevard de Clichy d boulevard de Rochechouart ɣer tẓurin n Clos Montmartre, akked umwanes yessnen tiqsiḍin i yellan deffir n wudmawen n yixxamen. D tallalt n trisiti ara yawin tuliwin, ma d amur iweɛren ugar ad yili ɣef uḍar, ivila ttwaǧǧan ddaw. Paris ur nettwassen ara : iberdan yettwaɣummen, Belleville d Père-Lachaise s uvilu n trisiti Kuẓ isragen deg Paris ur d-nettban ara seg yiberdan imeqqranen : iberdan s lqzaz n tazwara n lqern wis ḍesɛṭac, tibbura n waman n Canal Saint-Martin, tamuɣli n Belleville d yiberdan n Père-Lachaise. D tikli s umwanes i wid i d-yettuɣalen ɣer Paris, akked yiparisiyen yebɣan ad issinen tamdint-nsen. Paris n Haussmann s uvilu n trisiti : sbeɛṭac n yiseggasen i yesunɣen tamdint Sin isragen d uzgen ɣef yiberdan imeqqranen, zdat l'Opéra Garnier d yisuyas s talɣa n yitri, i wakken ad tefhmem amek i yeṭṭef Paris, gar 1853 d 1870, udem i yesɛa ar ass-a. Tikli s umwanes deg ugraw amecṭuḥ, semmus n yemttekkiyen d afellay i yal amwanes, ɣef yivila n trisiti Tern. Tuffɣa d tuɣalin deg wemkan anda tzedɣem deg Paris. Tiqsiḍin ttwaḥkunt seg webrid, seg rrif n ubrid, seg usayes n zdat neɣ seg tqenṭert : ulac tikcemt ɣer yimḍiqen imeqqranen, ulac tirza ɣer daxel, ulac ayen ara teččem neɣ ara teswem i yekcemen deg ssuma. Paris n tsertit s uvilu n trisiti : agim n yiseggasen n udabu ɣef yiwen webrid kan Seg place de la Bastille ɣer l'esplanade des Invalides, d abrid seg usammar ɣer umalu anda yal asayes iwala anagraw ilul-d, wayeḍ iɣli. Sin neɣ kraḍ isragen n tikli s umwanes deg ugraw amecṭuḥ, ɣef yivila n trisiti Tern, akal qrib war tuli yal amkan. Tuffɣa d tuɣalin deg wemkan anda tzedɣem deg Paris, abrid-nni a t-naweḍ seg din. Tiqsiḍin ttwaḥkunt seg webrid, seg yiri n wasif, seg usarag neɣ seg usayes n zdat : ulac tikcemt ɣer yimḍiqen imeqqranen, ulac tirza ɣer daxel, ulac ayen ara teččem neɣ ara teswem i yekcemen deg ssuma.

Ssutret amkan

Aṭṭaf n umkan d assuter, mačči d aṭṭaf n umkan yeṭṭfen : a d-nesentem s tira ma yezmer ad yili, azemz, amkan n temlilit d ssuma taneggarut send akk lexlaṣ. Ssumat d timeskanin i yal amdan, s tebzar meṛṛa, s useqdec n uvilu s tallalt n trisiti d ukask. Ulac tikcemt s lexlaṣ neɣ tirza ɣer daxel i yekcemen : tiqsiḍin ttwaḥkunt seg webrid, seg usayes n zdat neɣ seg tqenṭert.

Ssutret amkan