Iberdan iɣummen d asnulfu n Paris i d-ilulen deg taggara n lqern wis tmenṭac, i yennernan deg lawan n Restauration : d iberdan yesɛan taqeccuct n ujajiḥ, ḥman u ceɛlen, anda ttmerriḥen medden war alud, war ikeṛṛusen. Ɣer 1850, llan deg Paris azal n meyya d xemsin, tura mazal azal n ɛecrin. D nutni i d imezwura n wammasen n tjaṛa n wass-a. Galerie Vivienne, tin icebḥen akk gar-asent, tebna deg 1823 s yiɣewwaren n umasdag François-Jacques Delannoy i unuṭir Louis-Auguste Marchoux, i yesxeddamen idrimen-is deg wakal n tama n la Bourse : d isem-is i tesɛa d amezwaru, ur tettwaldi ara s yisem n Vivienne alamma d 1826. Teḥrez imuzayiken-is n lqaɛa d taqeccuct-is n ujajiḥ. Colette, i ɣef ttmeslayen aṭas n tikkal s tama-a, tezdeɣ kra n yizenqan seg dinna, deg 9 rue de Beaujolais, deg tebḥirin n Palais-Royal, armi d lmut-is deg 1954. Nekcem ɣer daxel s uḍar, ivila ttɣimin deg rue Vivienne.
Passage des Panoramas, i yeldin deg 1799, d yiwen seg yiqburen akk i mazal iteddun, ɣas akken passage du Caire yezwar-it s useggas. Dinna i tettwaceɛɛel, deg 1817, tafat tazayezt tamezwarut s ugaz n temdint : ttasen-d yimezdaɣ n Paris ad walin tafat war ticemmaɛin. Kra n tewwatin n uḍar ɣef uvilu, Canal Saint-Martin yeḥka-d tamdint nniḍen. Yefren-it Napoléon deg 1802 iwakken ad d-yawi aman n tissit i Paris, yeldi deg 1825, syin yuɣal d abrid n lmeṣneɛ seg-s i d-ttalint sselɛa ɣer les Halles d ixxamen n uzlu n la Villette. Haussmann yessers fell-as taqubbect seg 1860 iwakken ad yeg abrid ameqqran nnig-s, win yesɛan ass-a isem n Richard-Lenoir, taqubbect tettwaseɣzef ddaw boulevard Jules-Ferry deg 1906. Tiwwura n waman mazal-itent teddunt. Ayen i yessewhamen aṭas n medden : awal n Arletty ɣef atmosphère, deg Hôtel du Nord n Marcel Carné, deg 1938, mačči dagi i yettwaṭṭef. Afilim yettwaxdem deg studios n Billancourt, deg umkan yettwaheggan anda Alexandre Trauner yebna daɣen axxam n yinebgawen, tiqenṭert tamecṭuḥt d umur n canal.
Tawrirt n Belleville tawweḍ 128,5 n lmitrat deg 40 rue du Télégraphe, zdat usmiḍel n Belleville : d amkan aɛlayan akk deg wakal azayez n Paris, u dinna i yesbedd Claude Chappe atilagraf-is amezwaru deg 1793. Parc de Belleville, netta, yettali ɣer 108 n lmitrat, d tabḥirt taɛlayant akk n Paris, yeldi tamuɣli tameqqrant, teṣfan ɣef temdint. Tawrirt mazal-itt d taddart n yifellaḥen n tẓurin uqbel ad tettwarni ɣer Paris deg 1860, u temdint tezza deg-s tafeṛṛant nniḍen deg 1992, tama n uparku. Yiwet n telwiḥt deg 72 rue de Belleville teqqar-d belli Édith Piaf tlul ɣef ṛṛif n ubrid, deg dujembeṛ 1915 : taɣmist n tlalit-is tessken 4 rue de la Chine, yeɛni sbiṭar Tenon, maca teǧǧa tamacahutt-a teddir tudert-is meṛṛa, u Paris yesmenyif timucuha-ines.
Tikli tebdu seg wemkan anda tzedɣem deg Paris, asensu neɣ tanezduɣt, ɣef uvilu s tallalt n trisiti Tern yettwaheggan ɣef teɣzi-nwen, akask yedda, tuɣal ɣer umkan-nni kan, anda ttuɣalen ivila. Ḥesbet seg 15 ar 20 n yikilumitren ɣef uvilu, tikli d tuɣalin ddan, snat n twririn i tessali tallalt n trisiti war leɛtab, akked kra n yimuren s uḍar. Ilaq ad tessnem ad terkbem avilu, ad tḥussem i yiman-nwen di laman gar tkeṛṛusin n Paris : abrid yekkat izenqan anda ttɛeddayen ikeṛṛusen. Semmus yemttekkiyen, ur ugar, i yal amwanes ; ma yella ugar n semmus, nezmer ad d-nesbedd agraw wis sin deg wakud-nni, ma nezmer ; ma yezmer ad yili d ssuma-ines ad awen-d-nsentem s tira. Lweqt gar tsemhuyin, seg tuber ɣer wamber d seg meɣres ɣer yebrir, iwata mliḥ i ubrid-a. Abrid n tidet yettbeddil deg wass-nni s yiman-is ɣef leḥsab n tegnewt, n waṭas n medden akked n usikel n tkeṛṛusin.